God morgon.
Jag är morgonmänniska.
Jag vaknar med mina barn brevid mig.
Det är en skön känsla..
Varma små fötter..tovigt hår..mjuka händer som stryker en på kinden.
Ebba gör grimaser å skrattar åt sig själv.
Sen håller hon för näsan och nynnar nån klassisk melodi genom den så det låter som en tuta.
Det finns ingen dålig morgon längre..tänker jag.
För när det är en sådan ska jag tänka på grimaserna och nästutandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar